Vad kan man göra om man plötsligt måste ge upp en aktiv och rörlig livsstil – och därmed förlorar en del av livsglädjen? Artros, dvs. ledsvikt, kan kännas som en hård dom – men det är inte nödvändigtvis frågan om livstid. Inte om man kan lita på sin knäortos.
Kriminalpolis Matti Kauppinen åker rullskridskor under en resa i Amerika år 1976. Plötsligt faller han och det ena benet vrids illa.
”Jag hörde en konstig smäll och anade att något gick sönder i benet”, säger Matti. Med tiden framgick det att en menisk hade spruckit i höger knä. Den opererades bort till slut. Diagnosen var ett hårt slag för Matti, som spelade volleyboll i högsta serien. Hans idrottsnatur gick likväl inte med på att trappa ned utan vidare. ”Det gick helt enkelt inte att hålla igen och spara knäet, när benen annars var starka och energiska som bara den”, erinrar han sig. Några år senare var han dock tvungen att ta det lite lugnare. Efter en artroskopi på 1980-talet hade läkaren som befarat bara dåliga nyheter att komma med.
”Han föreslog en ledprotes. Jag blev så rädd att jag fick lust att bara springa min väg. Till slut rekommenderade läkaren att jag skulle sluta spela volleyboll. Så var det slut på det roliga”, suckar Matti.
Ledsvikt eller artros i knäet är den vanligaste ledsjukdomen. Till en början förtunnas ledbrosket och i slutskedet påverkas alla vävnader i leden. Benet under brosket kan deformeras och till exempel bli knöligt. Artros är vanlig i de äldre befolkningslagren, men besvärlig endast hos en del. Artros kan förekomma även hos yngre personer, till exempel hos aktiva utövare av krävande idrott samt efter ledbandsskador och meniskoperation. De egentliga ledförändringarna framskrider i regel långsamt genom åren. Orsaken till artros är inte helt känd, men i bakgrunden finns ofta ärftlighet, ledskador, kraftig belastning och övervikt.
Matti klarade sig i åratal utan smärtor, trots att den typ av knäskada han ådragit sig medför fem gånger så stor risk för artros. ”I och med att jag avslutade min aktiva idrottskarriär och arbetet var övervägande stillasittande, så klarade jag mig länge riktigt bra. Det var först för fyra år sedan som symtomen började – kraftig värk och vilosmärta”, säger Matti.
”När värken började klarade jag mig länge på smärtstillande medel. Snart låste sig dock knäet helt, och det blev dags för en ny artroskopi. Den här gången kunde ortopeden inte annat än konstatera att det var kört. Nästa operation skulle bli den största möjliga, alltså en ledprotesoperation. Det kunde jag verkligen inte gå med på! Som tur var gick smärtan över efter att åsar och andra benpålagringar avlägsnades vid artroskopin. Till slut fick jag höra talas om en knäortos för artros och beslöt mig för att genast pröva en sådan – jag hade ju inget att förlora”, fortsätter Matti.
49-årige Matti har använt en Unloader One knäortos i några månader och är mer än nöjd. ”Volleybollen har ersatts med bland annat stavgång och cykling. Jag har till och med prövat på golf”, skrattar Matti.
Mattis livskvalitet har förbättrats fundamentalt genom knäortosen. Han är full av energi, har inga smärtor att tala om och under semestern styrdes kosan till Rom tillsammans med hustrun och en vän som är sjukgymnast. ”I Rom fick knäet visa vad det går för, då vi vandrade från den ena sevärdheten till den andra. Kyrkorna beundrade vi bara från utsidan, och när det gäller dans nöjde jag mig med kvällens sista tryckare”, skämtar Matti.
Ännu för ett år sedan låg den före detta idrottarens liv i ruiner. När han inte kunde göra något blev han också tung till sinnes. ”Jag var väldigt frustrerad och barnen drev med sin handikappade gamle far. Jag måste säga att knäortosen gav mitt liv en ny riktning – från apati till glädje”, säger Matti med en lättnadens suck.
Även Mattis hustru, som för övrigt är sjukgymnast, konstaterar att Matti redan nu går nästan normalt, efter att ha haltat i 25 år. ”I mitt fall var knäortosen räddningen. Min största och frommaste förhoppning är att det inte behöver bli tal om någon ledprotes på många år. Det lär vara möjligt att klara sig länge med hjälp av en knäortos”, säger Matti. Han är på gott humör och gör sig redo för ett pass stavgång.