En del kallar det nog vansinne, andra imponeras över hans prestation. För med långt gången knäartros genomförde Michael Svensson det tremil tuffa Lidingöloppet. Visserligen är jag tokigt envis men utan knäskyddet Unloader One är det tveksamt om jag klarat det, säger han.
Dagen efter loppet ligger Michael Svensson utsträckt i soffan med molande värk i båda knäna. Förklaringen är enkel. Utan brosk, ingen stötdämpning – det kan inte det mest uppbyggda märkesskor i världen ändra på. Antiinflammatoriska tabletter som dämpar smärtan räknar han därför med att få ta några dagar till.
– Tyvärr körde jag omkull på cykeln och skrapade upp benen för en vecka sedan. Därför kunde jag inte bära knäskyddet under själva loppet. Fast jag har tränat med det under förberedelserna, omväxlande på höger och vänster knä. Det har varit till stor hjälp, säger Michael Svensson.
Men varför ställa upp i ett av landets tuffaste långlopp med två utslitna knän? Det började med en vadslagning förra hösten berättar Michael Svensson. Tio medelålders män träffades i Göteborg och bestämde sig under kvällen för att satsa på ”klassikern, det vill säga genomföra Vasaloppet, Vansbrosimningen, Vätternrundan på cykel och Lidingöloppet, i nämnd ordning.
Utmaningen låter inte orealistisk med tanke på att samtliga har en bakgrund som vältränade handbollsspelare högt upp i seriesystemet. Men för Michael Svensson fanns alltså en hake. Svår artros i knäna gör att ökad belastning i form av löpning och långa promenader obönhörligen leder till inflammation och värk.
– Man brukar dela in knäet i tre delar och jag har svår artros i alla tre. Faktum är att jag numera har protesindikation vilket innebär att sjukdomsprocessen har gått så långt att medicinskt sett är mina knän mogna för protes.
Michael Svensson vet vad han talar om
I sitt arbete som ortopedläkare vid Mölndals sjukhus reparerar han trasiga knä- och axelleder med titthålskirurgi. Ofta rör det sig om en skadad menisk eller ett avslitet korsband. Men orsaken till värken kan också vara artros, även när patienten är förhållandevis ung.
– Jag möter en hel del aktiva idrottsutövare som utvecklat artros på grund av allvarliga skador. Men även ärftlighet är en stark riskfaktor och säkert anledningen till att jag själv började känna av artros redan vid 35, trots att jag slapp svåra skador under min handbollskarriär.
Så vid 35 års ålder tvingades Michael Svensson lägga om sina motionsvanor. Att träna simning, cykling och längdskidåkning gick trots allt bra och går – tolv år senare – fortfarande bra. Därför kunde han förbereda sig rätt väl till Vasaloppet, Vansbrosimningarna och Vätternrundan. Klassikerns stora utmaning blev den sista: Lidingöloppet.
– Problemet var inte bara själva loppet. Jag måste träna så pass mycket att jag klarade tidsgränsen vid 15 kilometer. Är du inte där inom två timmar och femton minuter får du inte fortsätta, säger Michael Svensson.
Att löpträna var inte att tänka på men även ”power-walk”, promenera i högt tempo, belastar slitna knäleder hårt. Det var därför Michael Svensson blev nyfiken på knäskyddet Unloader One, en relativt ny så kallad knäortos som spänns fast med kardborrband ovanför och under knäet. Redan efter en första golfrunda med knäskyddet på ena benet märkte han skillnad.
Mindre värk och inflammation i knäet efteråt
– Det kändes helt enkelt behagligare att spela och, framför allt, fick jag mindre värk och inflammation i knäet efteråt, säger Michael Svensson och jämför skyddet med osteotomi, ett vanligt operativt ingrepp som han själv genomgått för drygt tio år sedan.Osteotomi innebär att skenbenet vinklas om så att man blir mindre hjulbent. Förenklat kan man säga att belastningen flyttas från den sjuka till den friska sidan av knäet. Knäskyddet försöker åstadkomma i stort sett samma sak.
Och det är bra tycker kirurg Svensson som anser att operativa ingrepp bör skjutas på framtiden, i varje fall när det handlar om knäartros. Osteotomi har visserligen ofta god effekt men endast under ett antal år. Nästa steg, knäprotes, är inte heller någon resa man ska börja för tidigt.
– En konstgjord knäled har en livslängd på 10-15 år och för varje gång man byter till en ny blir det operativa ingreppet mer komplicerat. Så kan man hålla artrosen stången, till exempel med ett knäskydd, är det mycket värt.
Risken för biverkningar är obefintlig
Michael Svensson har svårt att hitta nackdelar med knäskyddet. Det är liksom bara att pröva sig fram, man märker snart om skyddet fungerar och i vilken grad det avlastar knäet. Risken för biverkningar är obefintlig.
Han tipsar gärna om knäskyddet till patienter i motsvarande situation. Att genomföra Lidingöloppet med allvarlig knäartros är dock inget han vill rekommendera. Michael Svensson skrattar:
– Man bör nog vara lite tokig för ett ge sig in på något sådant. Nu har jag klarat ”klassikern” men jag tänker inte göra om den. Framöver får det nog bli mer golf istället, med knäskyddet runt benet.